1 februari 2015

Bara något jag skrev för ganska länge sedan.

Kravlösa beröringar;
visst var det vackert.
Misslyckade försök att slänga bort tankarna
som envist håller sig fast.
Dunkande hjärtan huvudlösa hjärnor.
Passion utan känslor och Vi håller fasaden uppe.
Kravlösa beröringar

tills känslorna hinner ikapp.

6 kommentarer:

  1. åh men detta är ju såå fint!
    och va fint/sorgligt att du känner igen dig i det jag skriver, stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. åh nämen tack ska du ha!!
      Ja, skönt på något sätt, att man inte är ensam om sina känslor ändå. Kram!

      Radera
  2. Känner verkligen igen mig. Du skriver väldigt gripande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ojmen, tack så väldans mycket! :)

      Radera
  3. aj aj, så fint dedär va! wow.

    SvaraRadera
    Svar
    1. åj tack ska du ha Lollsan! ::)

      Radera

Kommentera här (: