23 juni 2014

Och du, som gör precis som du vill.

Vet inte vad jag ska tycka nu.

Man ska vara nöjd över det man har samtidigt ska man inte absolut inte nöja sig.
Att vara nöjd samtidigt som man ändå strävar efter något mer. Finns det ens en balansgång här? Eller ska man helt enkelt vara antingen väldans nöjd eller tycka att allting är rakt åt skogen. Jag vet inte. Vet inte heller var på skalan jag själv skulle befinna mig just nu. Går väl fram och tillbaka mellan allt och inget, överanalyserar/stänger av helt - där hittar ni nog mig.

Annat jag funderar på; när är det egentligen okej att vara besviken(?).

4 kommentarer:

  1. oj va ja tycker om dina ärliga texter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mirjam! Skönt att höra att någon tycker så, för det behövs nog lite mera ärlighet här i världen tror jag. :)

      Radera

Kommentera här (: