Det känns som om det händer så mycket nu, samtidigt som det känns som om det inte händer något alls. Hur det nu än är, så är jag nöjd med det. Jag märker att jag börjar bli bra på att vara ensam igen, sakta men säkert. Skönt det, kan inte ha människor runt mig hela tiden. Inser också hur fint det är att sova på någons soffa. Charmigt ju. Snart är sportlovet mitt & då ska jag ta tillbaka min sömn,
tills dess lyssnar jag på regnet utanför mitt fönster och har det bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera här (: